Klockan halv sex vaknar jag av att Alfred står i sängen och vrålar:
"Mamma, maaaamma!!! Kom, mamma! Kom! Kom nu..! Du ääääskar mig, mamma, du ha längtat etter mig!!"
Jag får hartnär skrämselhicka av att vakna så. Men det han skriker är ju sant.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar