Ett litet g

Jag (läser för Alfred): "Vid stora vulkanutbrott sprutas tjocka moln av aska, sten och gas ut. De sveper nerför vulkans sidor..." 

Alfred: Mamma, "as" är ett fult ord.

Jag: Jaa... Det är det ju. Men..?

Alfred (skiner upp): Men "gas" är inte ett fult ord.


*

En ko dricker öl

Mödrar är inte betrodda när de talar om sina barns begåvningar. Så klart de inte är; mödrar skryter ohämmat och har ingen distans alls. Framförallt har de absolut ingen koll på hur lite andra människor bryr sig om just deras genier till ungar.

Men kolla här. Alfred fyllde fyra i juli, men har för länge sen knäckt bokstavskoden. Lycklig springer han runt och ljudar, och säger "Alfred börjar på A, dinosaurie börjar på D, och du mamma börjar på E, och bajs börjar på B, hahahaha". Jag tycker att det är storartat. Och så skriver han. Orden blir till små berättelser. Jag läser vad han skriver och tycker att han är rasande begåvad. Den senaste sagan hette "En ko dricker öl". Ungen har just fyllt fyra.

"En ko dricker öl" - bara titeln måste ju vara värd ett nobelpris i litteratur. Nu får ni ursäkta mig; jag måste tyvärr gå. Jag har ett litet telefonsamtal att göra. Vem har numret till Svenska Akademien?


*

Vuxenböcker

Vi är på biblioteket och jag säger åt ungarna att de kan låna vad de vill. De svansar efter mig på vuxenavdelningen och Alfred plockar med sig en resebok om Galapagosöarna och ett antal (kanske lite för avancerade för en fyraåring) böcker om rymden. Vackert så. Alma står stjärnögd och håller två stora böcker i famnen. När jag ser vad hon vill låna, hickar jag till och känner jag att jag har misslyckats på några punkter i min barnuppfostran. Jag har helt enkelt närt en royalist vid min barm. 

*

Barens Berlin

"Ska vi åka till Berlin?" frågar pojkvännen, och det är lätt att säga ja. 

(Inte minst för att han talar den roligaste fusktyskan norr om Ystad - nån slags skorrande svenska med lite påhittade tyska ord här och där. Jag har hört honom tala franska i Paris och danska i Köpenhamn, men vet redan att tyska i Berlin kommer att toppa allt. Förlåt, jag kommer från ämnet.) Det ska sannerligen bli skönt att komma bort från turbulensen här hemma. Vi åker om ett par veckor.

 

Jag chockar mig själv med att nappa med mig en bok om Berlin från biblioteket. Det är inte likt mig att läsa på och planera, men hey - man kan ju ändra sig. Jag bläddrar lite bland historik och arkitektur. Naturligtvis egentligen rasande intressant, men jag dör av tristess ändå, eftersom texten är så vanvettigt torr. Jag letar efter nåt mer livfullt och hittar följande:

BARENS BERLIN.  

(Låter bra. Ett av mina mål med den här resan är att sitta i en Bierstube och dricka Lammsbräu, insupa atmosfären, titta på folk, slå mig i slang med tyska ölgubbar och bara vara. Jag läser vidare.) 

När det gäller nöjen har Berlin möjlighet att tillgodose människor i alla åldrar (ingen åldersdiskriminering här inte) och barn utger inget undantag (men vänta nu). Mycket unga barn får ofta komma in gratis (ursäkta?). För flickor erbjuds en särskild flickdagbok som kallas Berta och som har mycket information och tips om pågående evenemang. (Va?)

Vad är det här för bok egentligen och varför handlar hela bar-kapitlet om barn?? Jag kastar en blick på rubriken igen. Och skakar sen på huvudet åt mig själv.

Den ena kan inte tala tyska och den andra kan inte läsa svenska. Jag ser mycket fram emot denna tripp.

*

"Det var en gång en tjusig bajskorv..."

Plötsligt har den tiden kommit, då ungarna läser god natt-saga för mig istället för tvärtom. Jag ligger i raklång i sängen, blundar och lyssnar på hur de broderar ut sagan till en komplicerad berättelse med fördjupningar om snor och parallellhistorier om pruttar. Jag bara njuter.

*