Kärleksliknelse

Alma: Mamma, älskar du mig lika mycket som en krokodil bits?


*

Gyllene måsen

Gud vad jag hatar McDonalds. Det är inte för att vara präktig eller så; jag bara råkar hata blöta pommes frites och lukten av gamla grillade kadaver. En irriterad vegetarian göre sig där helt enkelt icke besvär. Ursäkta att jag rimmar.

Men... man är ju inte mer än människa. Och timmen är sen och hungern påtaglig. Vi är ute och kör och passerar ju ändå stället. Vi kör fram till luckan och jag beställer vegoburgaren McBean.

En kvart senare sitter jag hemma och packar upp paketet och får i min hand... ett stycke kryddat kosslik. Jag orkar inte ens bli upprörd. Pojkvännen ryar om det en stund, men jag ids verkligen inte. Jag har varit med om ungefär samma grej tusen gånger förr. Hela situationen känns så självklar: vad annars, liksom. Alla vegetarianer vet vad jag talar om.

Lite onödigt dock att slösa den här icke-servicen på mig. Jag hatade ju McDonalds redan innan.

Inte vegoburgare, jag försäkrar.

*

Lycka

Lycka för sonen är att få en döskalle på gröten ritad med chokladsås.

Lycka för dottern är att hitta en groda i skogen.

(Jag såg den först och skrek (det här är rubbat men alldeles sant): "Kolla, en Rana temporaria!!" Jag har visserligen giltiga skäl att så blixtsnabbt känna till och droppa det latinska namnet, men det var länge sen jag kände mig så otroligt skitnördig.) 

Lycka för mig är att titta på dem.

*

Evolutionsteori

Vi läser en bok om dinosaurier. Vi talar länge och väl om när de levde, varför de dog ut och hur andra djur tog över herreväldet på jorden. Alfred (fyra år) lyssnar noga medan jag brer ut mig om evolutionsteori så begåvat jag kan. På kvällen ger han luft åt sina ännu obesvarade frågor. Han spänner ögonen i mig.

Alfred: Men mamma! Var var du när dinosaurierna dog - och när blev du en apa??

*

SkyView

Vi kliver in i en sån där glasboll som de har monterat utanpå Globen. Vi glider långsamt uppåt och ser bara mer och mer av Stockholm. Till slut ser vi nästan ända hem till förorten. Det är högt, det är dyrt, det är förvisso en fantastisk utsikt. Jag sneglar på ungarna och misstänker att vi gör den här trippen minst fem år för tidigt. De är måttfullt imponerade och klagar på att man inte får kliva ur.

Vi tar pendeln hem efteråt, och sen kan de inte sluta prata om en duva som hade hoppat ner på tågspåret. För "det var en verkligen, verkligen cool duva".

*

Så oförstörd

Alfred: Mamma, titta! Det här ser ut som en get..!

*

Kolmården

Vi har spenderat dagen på Kolmården. Vi har sett coola hajar, farliga tigrar, söta björnungar, humoristiska kameler, fascinernade delfiner och så vidare och så vidare.

Jag: Vilket djur var allra roligast idag?

Alfred (tveklöst): Det var kon!

Jaha. Med andra ord: en tusenlapp well spent.

*

Elefant

Kusin Kvicksilver och Kusin Snoop Dogg spenderar söndagen hos oss. Jag säger att det är lättare att ta hand om fyra ungar än två, och menar det. De klarar sig så bra själva, men jag går ibland och tjuvlyssnar på dem. Och när jag inte gör det, är det de som tjuvlyssnar på mig.

Kusin Kvicksilver: Vad var det?

Alma (viskar): Det var min mamma som snöt sig.

Kusin Kvicksilver (imponerad): Hon lät som en elefant!

Alma (stolt): Ja, så låter hon alltid.

*

Kvällsfundering

Alma (fem år): Tänk om det kom in en pingvin genom fönstret här, och tänk om den flög (!) upp till taket och gömde sig och tänk om den sen hoppade ner mitt i maten!!! Då skulle vi bli väldigt förvåååånade!

*

Skadedjur

Alma (överlycklig): Titta vad många små snäckor jag har plockat!

Alfred: Jag ska döda en snigel.

Jag: Men hallå.

Alma (undervisande): Man får bara döda mördarsniglar! För de äter ju upp dina fina blommor. Eller hur, mamma? Och visst gillar du inte dem? Och visst gillar du inte rådjur heller?

Jag: Nej, precis.

Alma (till Alfred): Så du får bara döda mördarsniglar och rådjur.

 

 
 
 
*

Luktsinne

Alfred (tre år) sitter på trappan och vädrar i luften:

"Mamma, mamma! Det luktar maskrosor och grodor och stackmyror och glass här! Och lunnefåglar."

*

De ville själva...

Alma: Idag på dagis plockade jag myror!

Jag: Jaha, vad roligt.

Alma: Jag gjorde dem runda.

Jag: Eh..? Dödade du dem?

Alma (förnärmad): Nej..! Jag gjorde dem bara runda.

*

Ord av kärlek

Alfred (två år) lindar sina små armar om min nacke. Han borrar in näsan i min hals och kramas hårt. Jag snusar i hans hår och fyller lungorna med hans ljuvliga doft. "Jag älskar dig" viskar jag mot hans hjässa. Och han vänder sitt lilla ansikte mot mig, ler mjukt och svarar tillgivet:

"Jag äl-kar rådjur."

*

Angeläget samtal

Ljuvligt är det att vara uppe med sin minsting och samtala om livets väsentligheter. Och vilken lycka - vi fann en död tvestjärt på golvet. Länge låg vi båda framstupa och tittade på den.

Alfred: Jag tycka om testjärtar.

Jag: Mm.

Alfred: Den fin. Den jättemysi.

Jag: Tycker du det?

Alfred: Jag lite rädd testjärten.

Jag: Jag med.

Alfred: Jag rädd först!

Jag: Mm.

Alfred: Den död?

Jag: Japp.

Alfred: Mamma, den jättejättedöd.

*

Nån som vet?

Kvällsfundering från Alma:

"Mamma, varför ser fasaner så förvånade ut?"

*