tisdag 14 december 2010

Jag vägrar säga "särbo"

Det låter idiotiskt att kalla en man i den åldern för pojkvän. Jag kan inte säga fästman, för vi är inte förlovade. Och min sambo är han ännu inte, även om vi bor hos varandra i praktiken. "Hur går det med loverboy?" frågar en väninna. Det låter ju mysigt, men räcker inte. "Hur är det med gubben?" frågar en annan. Tveksamt. Ordet särbo vägrar jag använda. Käraste låter vackert, men så väldigt gammaldags. Partner låter väl neutralt. Han är min man, men inte min make

Jag har ett angenämt problem.  




*

28 kommentarer:

  1. Kärbo.

    Jag nämner alltid min sambo med hans namn. för min man är han inte. Min kille...det säger Minstingen om sin hund så det går bort.
    Nä, han får heta sitt namn.

    SvaraRadera
  2. Han är snygg din ...man !

    SvaraRadera
  3. Å han går som en karl, han ser ut som en karl...
    Livskamraten gör sig bra med cigarett i munnen. Det är ju hemskt med människor som röker (låt mig förfäras lite här, jag är ju ändå din PRÄKTIGA bloggvännina) men den här karln är snygg med en giftpinne. Jag erkänner.

    SvaraRadera
  4. Jag pratar om "Mannen" när det är bland "obekanta", annars vid namn. Är det din på bilden? Har han en tvillingbror? Vanlig bror?

    SvaraRadera
  5. Sus: Namnet är ju ett givet smart val, men det låter lite corny om man talar med okända. :-)

    Zäta: Samtidigt som jag såg din kommentar, insåg jag att jag såklart borde ha valt en bild utan cigarr i mungipan. Men jag tyckte han såg så mysig ut på den där bilden. Men naturligtvis kommer folk att ta fasta på det nu, istället för på den JÄTTEVIKTIGA problematiken. ;-) "Livskamrat" är ett vackert ord; det är det.

    Fru Venus: Är du gift med din man? :-O Jo, två bröder finns, över sextio bast.

    Conny: Ja, det var ett bra förslag. ;-) !!

    SvaraRadera
  6. 1. Mannen/karln "hette" min vad det nu ska heta hos mig innan vi blev gifta (två gånger för säkerhets skull) och han blev Maken.

    2. Gud sig förbarme vad din är snygg! Vilket par ni måste vara!!

    SvaraRadera
  7. Kär man har många namn...
    Min prins av alla tider har många.
    För det mesta kallar vi varandra Sweetie eller Sweed.
    Nästan aldrig vid våra namn. Hm.

    /Marie

    SvaraRadera
  8. Min man är bra, eller min livskamrat, och vad kallar han dig?

    SvaraRadera
  9. Min kille!? Pojkvän? Livskamrat? Parner?
    Vadå för gammal för att säga pojkvän? Man är väl inte äldre än man gör sig?

    Men jag kan dock hålla med om att jag tycker att det är konstigt när en polare säger "flickvän" till en kvinna som ser ut som en gammal kärring.
    Kärringvän?

    Gubbvän!
    Där har vi det!
    Det är alternativet till pojkvän när man har kommit upp i åren!

    SvaraRadera
  10. Min heter husbandet på bloggen, sitt förnamn bland dem som känner oss och maken eller gubben i övriga sammanhang, beroende på vilken passar bäst.

    SvaraRadera
  11. Kärastevän, jag kastade en hastig blick på namnet på din blogg, och konstaterade följande: Du är helt enkelt ett geni! Tur att du finns därute i Svedalas östra utkanter. Vad skulle man annars garva åt i dessa kärva tider? :D

    Varmaste kramen

    SvaraRadera
  12. Säger som han den där schlagerkillen: MANBOY!

    SvaraRadera
  13. Din "kärlek" eller "Drömmannen" eller nå´t... ett angenämt problem som sagt... snygg var han också! Bra jobbat!! haha

    SvaraRadera
  14. hhaha! PRECIS den här diskussionen hade jag och min.. kille häromdagen. :D kul att se att det är fler som tänker som jag..

    SvaraRadera
  15. Pärlbesatt: 1. Två gånger = dubbelt så underbart. 2. :-D Du är så vanvettigt älskvärd!

    Marie: Hahaha. Vad jag säger till honom är inget problem.

    Singelmamma: "Min kvinna."

    Elle: Hahaha. Jo, visst sjutton är han för gammal för det - och det är en bra sak.

    Fru Gårman: Jag inser på kommentarerna att jag var för otydlig i inlägget. Jag menar när jag talar med främlingar. :-)

    Conny: Tack, det värmer. :-D Och håll hårt i den där oberäkneliga pållens tömmar, för nu kör vi så det ryker!

    Daniel: Nja... :-) Det är ju du som är manboyen personifierad!

    Markus: Det där mysiga "problemet" har ju inte du lägre. Hur länge har du och din supersnygge MAKE varit gifta? Ett år snart? :-)

    Gin: Hahaha - så vad säger du? "Kille"?

    SvaraRadera
  16. Mannen är väl bra att säga till andra, sen är det ju roligare att säga nåt annat när bara han hör :)

    Kram och all lycka!

    SvaraRadera
  17. Ähh.. eehh.. det blir olika. Men det varierar mellan "min kille" (hey, jag är ung fortfarande.. i alla fall i sinnet) och "min karl" eller hans namn rätt och slätt när jag pratar med andra.

    Men när han och jag pratar eller nr jag nämner honom i bloggen blir det Älsklingen eller "den finaste" <3

    SvaraRadera
  18. ....min själs älskade.....

    Ha det fint idag/caja

    ps. älskade att frossa i alla dina roliga kommentarer du fått i detta ämne...

    SvaraRadera
  19. Vi har välan en liknande situation. Min vildögda frisiska kallar mig sin man.

    Jag kallar henne min kvinna. Punkt.

    SvaraRadera
  20. Hihi...så kul att läsa allas kommentarer:D
    Vi har varit ihop i 12 år. Är inte förlovade eller gifta men har en dotter ihop.
    Säger ofta sambo men eftersom det har gott så många år så känns det lite konstigt faktiskt! Tror jag skiter i att vi inte är gifta och börjar säga "min man" nu:)
    Du har då fått tag på en riktig snygging!!
    Kram

    SvaraRadera
  21. Jag tyckte att det kändes fånigt att säga "min man" när vi var nygifta - men nu har jag vant mig

    SvaraRadera
  22. Där ser man hur man kan uppfatta texter...
    Hahaha. Kul att läsa kommentarerna.

    Men du, Elin - Mannen i mitt liv, låter väl bra?
    Jag menar, då blir det i alla fall ingen "Socialstyrelsen" över det.

    /Marie

    SvaraRadera
  23. Cajsas Faster: Det blir oftast så. :-)

    ToT: :-)

    Gin: Ung, ja - skojar du? Du ser ut som sexton år på din profilbild.

    Caja: "Min själs älskade". Ja, det är mycket, mycket vackert.

    StrandviksVillan: Jag associerar till affärspartner, danspartner etc.

    Alfahannen: Varför krångla till det, eller hur?

    Mina dagar: Jag tycker att vi bestämmer oss för det! :-)

    Shamrock: Hur länge sen var det? :-)

    Marie: Det låter skitbra. :-) Kram.

    SvaraRadera
  24. Japp, det låter som ett angenämt problem kära Elin!

    SvaraRadera
  25. Lite sen in i inlägget, men för mig är min underbara man just min man. Det spelar ingen roll att vi inte är gifta. Han är inte en pojkvän, det är han för vuxen för. Han är min man. Punkt. Åååh, vad jag älskar honom. För mig är han vackrast på jorden. Och kanske lite till. I min blogg heter han galenmannen, men också min älskade, underbara man.

    Jag är hans kvinna. Det har jag aldrig accepterat att bli kallad av någon annan. Det är inte ens pinsamt. När han pratar om mig inför andra, är jag hans blivande fru. *skrattar*

    Kärlek. Underbart.

    SvaraRadera