Barens Berlin

"Ska vi åka till Berlin?" frågar pojkvännen, och det är lätt att säga ja. 

(Inte minst för att han talar den roligaste fusktyskan norr om Ystad - nån slags skorrande svenska med lite påhittade tyska ord här och där. Jag har hört honom tala franska i Paris och danska i Köpenhamn, men vet redan att tyska i Berlin kommer att toppa allt. Förlåt, jag kommer från ämnet.) Det ska sannerligen bli skönt att komma bort från turbulensen här hemma. Vi åker om ett par veckor.

 

Jag chockar mig själv med att nappa med mig en bok om Berlin från biblioteket. Det är inte likt mig att läsa på och planera, men hey - man kan ju ändra sig. Jag bläddrar lite bland historik och arkitektur. Naturligtvis egentligen rasande intressant, men jag dör av tristess ändå, eftersom texten är så vanvettigt torr. Jag letar efter nåt mer livfullt och hittar följande:

BARENS BERLIN.  

(Låter bra. Ett av mina mål med den här resan är att sitta i en Bierstube och dricka Lammsbräu, insupa atmosfären, titta på folk, slå mig i slang med tyska ölgubbar och bara vara. Jag läser vidare.) 

När det gäller nöjen har Berlin möjlighet att tillgodose människor i alla åldrar (ingen åldersdiskriminering här inte) och barn utger inget undantag (men vänta nu). Mycket unga barn får ofta komma in gratis (ursäkta?). För flickor erbjuds en särskild flickdagbok som kallas Berta och som har mycket information och tips om pågående evenemang. (Va?)

Vad är det här för bok egentligen och varför handlar hela bar-kapitlet om barn?? Jag kastar en blick på rubriken igen. Och skakar sen på huvudet åt mig själv.

Den ena kan inte tala tyska och den andra kan inte läsa svenska. Jag ser mycket fram emot denna tripp.

*