onsdag 1 december 2010

Tonåringar

Jag har inga tonårsbarn. Mina är ju småpluttar fortfarande. 

Jag läser på andras bloggar om tonåringarna, de störiga och ljuvliga. Det finns många träffsäkra skribenter som återger helt underbara samtal som de har med sina tonåringar: Singelmamman ("ministern blev riktigt ägd"), Lussan ("mamma tittar bara på fotboll för att se vilka som tar av sig tröjorna efter matchen"), Sus ("asså, det luktar fan skit") och många, många till. 

Hahaha. Jag skrattar så att jag gråter, och ser fram emot den tiden då mina kottar blir tonåringar. Jag njuter av nuet, men ser ändå fram emot det. 

Jag försöker föreställa mig hur ungarna ska se ut också - som nioåringar, trettonåringar, sjuttonåringar. Helt omöjligt. Man borde kunna gissa hur de ska utvecklas och förändras; samma grunddrag kommer ju att finnas kvar. Men det går ändå inte. Min fantasi sviker mig. Kvar finns bara en lycklig förväntan.


Alfred noll-ett-två-tre-fyra år gammal.



*

14 kommentarer:

  1. Det snackas skit om ungdomar...de är vrånga, oartiga o saknar allmän hyfs men.....de allra flesta är härligt busiga, resonabla, underbara samtalspartners o en väldoftande krydda i vardagen.

    SvaraRadera
  2. Han har faktiskt ändrat sig en hel del under sin levnad, den gode Alfred.

    Har jag förresten berättat att Guldgossen hade en lekkamrat som hette Alfred förr i tiden Guldgossen var inte hundra på uttalet och kom glatt hem och berättade:
    -Nu haj ja vatt och lekit med Aschlet!

    SvaraRadera
  3. Jag tycker att med åren blir det bara mer och mer fantastiska samtal. Och uttryck. Rut och Knut förvånar mig varje dag med nya saker och diskussioner. Jag tar emot de med glädje.

    SvaraRadera
  4. Du kan nog se fram emot en fantastisk tonårstid med fantastiska samtal. Era samtal nu är fantastiska. :-)

    SvaraRadera
  5. Och jag sitter och minns hur det var när tjejerna var 2 och 4, eller 6 och 8....

    SvaraRadera
  6. Att vara tonårsförälder är minst lika roligt, krävande, tålamodsprövande mm som att vara förälder till mindre barn. Bara det att det blir liksom en extra tvist på samtalen och att dom säger precis lika roliga och underliga saker nu som när dom var små. Jag har ju döttrar och det ger lite extra krydda då vi inte är i synk när det gäller menscykler...alltid lika spännande ;D
    Kram

    SvaraRadera
  7. Vilka fina foto på glada små barn! Måtte de fortsätta vara så glada även upp i tonåren!

    SvaraRadera
  8. Lille glader! Han kommer nog sätta många hjärtan i brand! Och vara till stor glädje och förtvivlan för sin mor...:) Men det är så det är. Inners inne är de små och gulliga.
    Ska visa några bilder på förvandlingen för dej nån gång..
    Sov Gott, Kram

    SvaraRadera
  9. Det är ett av livets mysterium hur de där små söta sakerna kan bli till stora illaluktande 47-or och att man som mamma kan tycka att de ändå är de sötaste som finns...<;p

    Du hade ganska rätt ändå när du tolkade mitt foto för hade någon kommit förbi då o sagt något om den goda politiken i Sthlm...så det var tur att det inte var den gången jag behövde din ledsagning, så att du slapp vara den som hötte med skoveln...kommer roligare saker i framtiden!

    Kramis från en som just fick en spontankram av han den där med 47-orna undra vad han nu har hittat på...?!
    <;D

    SvaraRadera
  10. Funderar också på hur våra barn kommer se ut som tonåringar. Nu är de lika oss som vi såg ut som barn (sonen lik min man och dottern lik mig) men MYCKET sötare. Alltså lär de väl bli galet snygga sen med tanke på hur heta vi var. ;)

    SvaraRadera
  11. Små barn - små bekymmer, stora barn - stora bekymmer...brukar man säga här i Tyskland.
    Lite stämmer det väl, men det är rätt skönt när tonåringarna sköter sig själva lite. Vad som är mindre skönt är pubertära utbrott...men dem lär du lära känna en dag! *haha*

    Njut av dina barn så länge de är små!
    Kram Elle

    SvaraRadera
  12. Jag kan inte riktigt se mig mätt på första bilden. Så otroligt söt och utåtriktad och social han var redan då!

    SvaraRadera
  13. Fortare än du anar står 44:or i hallen och doften bakom den stängda dörren har ersatts med odör, hormonerna dansar krigsdans och ni är minst två om OB-paketet. Till dess, njut av det som aldrig kommer i repris. Kram till en blivande fantastisk tonårsmamma.

    SvaraRadera
  14. Mina är nio och elva nu och har förändrats en del, om man tittar på gamla foton. Hur de ser ut om fem år har jag ingen aning om, men vackrast i världen kommer de att vara!

    SvaraRadera