måndag 13 december 2010

Grannbarn

Jag bor i ett område med många barn. Det är trevligt. Det är framförallt toppen för mina barn, de veckor de bor här. Men måste de små liven vara så himla affärsmässiga, och måste de springa och ringa på här hela tiden? Om jag inte vore en så alltigenom älskvärd *harkel* person, skulle jag lätt kunna falla igenom och bli områdets bitchiga tant.


Riiiiiiiiiiiiiiiing.

Affärssnille 1: Hej, vill du köpa julklappspapper till överpris?

Jag: Absolut, bara för att det är du.

Pojkvännen (teaterviskar): Jättedyrt....

Jag: Det är min barndomsbästis dotter; jag köper vad som helst av den här flickan.


Riiiiiiiiiiiiiiiing.

Affärssnille 2: Hej, ska jag skotta din uppfart?

Jag: Vad betalar du?

Affärssnille 2: (flackande blick)

Jag: Jag menar vad tar du?

Affärssnille 2: Tjugofem kronor.

Jag (tänker på alla grannar som tittar snett på mina snödrivor): Topp! 


Riiiiiiiiiiiiiiiing (signalen kan väcka en död, så även mig - som sover).

Affärssnille 3: Hej jag undrar om du har några pantflaskor?

Jag (nära en hjärtinfarkt efter att ha rusat upp): Eh?

Affärssnille 3: Pantflaskor? Som vi kan få?

Affärssnille 3:s kompis: Säg "ursäkta att vi väckte dig".

Affärssnille 3: Ursäkta att vi väckte dig.

Jag (försöker få igång hjärnan): Amen det är ingen fara, gubben. Visst kan du få pantflaskor.

Sen droppar de av och jag undrar hur de kunde se att jag sov för trettio sekunder sen. En blick i speglen räcker: totalt likblek, skärrad blick, håret som ett skatbo, mosig uppsyn, sunkigt nattlinne, trettio år extra uppepå de redan befintliga trettiosju. De måste ha fått en nära döden-upplevelse, men så går det när man ringer på hos en småbarnsmamma med barnen utleasade klockan tio på förmiddagen.

Så sitter jag och kontemplerar när jag inser att det dessutom är Lucia idag. Jaha? Kommer det att komma en massa små affärssnillen idag med? Vad tar de för en pepparkaka och en falsksång nuförtiden? (Ursäkta sarkasmen; det är så jag hanterar att jag - due to pappavecka - missar mina egna barns luciatåg.)

Glögg, någon?





*

11 kommentarer:

  1. Jag kan sjunga aldeles gratis för dig!
    Fast frågan är väl om du inte omedelbart skulle betala mig för att slipa höra........ UPP TILL DIG :O)!

    SvaraRadera
  2. Ha ha ha, underbara du :-)) Jag vill inte förvärra ditt utseende ytterligare ;-), så jag sjunger inte, men glögg har ju suttit som en smäck!

    SvaraRadera
  3. Du är nog vacker hur nyvaken du än är. Och på tal om Tourettes (tittar i högermarginalen) så kan du kolla in hur vacker man kan vara när man har det, genom att googla på Lisa Frick. :) Tror det är Skånskan hon bloggar på.

    SvaraRadera
  4. Linda Lunda: Sjung för mig.

    Fru Venus: Det kan inte bli värre - beliiiv mi - så sjung, bara sjung. Och så dricker vi varandra och alla andra dårar till.

    Pärlbesatt: Haha, vacker som en dag - en dag med svullna ögon och ångesten som aura. Jag har kollat in Frickskan, den stiliga kvinnan. Visst. Min tourette är mer geggig och verbal än hennes. Hur är din, vackro? (Jag tog bort svararen av trista orsaker. När jag nu missar din franska är det tristare än nånsin.)

    SvaraRadera
  5. Hoppas att din uppsyn skrämde livet ur dem - då kanske de inte vågar ringa på fler gånger

    SvaraRadera
  6. Glögg hade varit perfekt!

    Ps! Jag kan sjunga också ;)

    SvaraRadera
  7. Jag kan stå nedanför ditt fönster och sjunga, fast en femma vill jag nog ha.

    O sole mio..Ma
    n' atu sole cchiu bello,
    oje ne'
    O sole mio
    sta 'nfronte a te
    O sole
    O sole mio
    sta 'nfronte a te

    SvaraRadera
  8. Shamrock: Fiffigt.

    Cajsas Faster: Bring it on!!

    Conny: Det är så vackert. Ge mig en näsduk, är du snäll.

    SvaraRadera
  9. När jag var ung, på 80-talet, fanns det ett barn i byn som utan betänkligheter knipsade av de vackraste blommorna i mors rabatt, ringde på dörren och sålde dem dyrt.
    Det var en utmärkt affärsidé eftersom mödernet älskade sina omhuldade rosor och för allt i världen inte ville skiljas från dem, ens i avknipsad form.

    SvaraRadera
  10. Jag har faktiskt ingen Tourettes alls (nåt ska man ju INTE ha...), om vi nu talar om riktiga diagnoser och inte att säga Jag har nog Alzheimer light när man är extra snurrig eller Oh jag får damp när man blir arg och får utbrott på nåt.

    Men du kanske skämtade? Jag har ägnat större delen av dagen och gårdagen åt rådd kring en kär släktign som däremot har alldeles äkta Alzheimer och jag är kajko i huvudet pga det nu.

    SvaraRadera
  11. Och det där med svararen var ju himla trist, för dig alltså, bortsett från min franska (som inte är det minsta jamaicansk, haha).

    SvaraRadera