En kär vän sa nyligen att den här bloggen luktade intensivt rött, och det kan man ju förstå att hon tyckte.
Jag har ett antal gånger ironiserat över moderaterna. Jag kan ha kängat till kristdemokraterna också. En bloggpolare som jobbar ideellt för Centerpartiet kanske jag i all välmening råkade tjafsa lite med.
Om det nu inte går fram, vill jag en gång för alla säga att jag gör detta med glimten i ögat. Jag har mycket nära vänner mycket långt ut på högerkanten. Jag kallar dem "kapitalistiska borgarsvin" och "högerspöken" med lika mycket kärlek som jag kallar mig själv "vänstervriden rödvinsflummare" och "vänsterflankad alternativare".
Jag är vänster, har alltid varit vänster. Jag behöver inte tänka efter; jag identifierar mig solklart med den ideologin. Hjärtat till vänster och låt de starka hjälpa de svaga.
Men! Men! Men! Av djupt personliga skäl har jag blivit så fruktansvärt besviken på Lars Ohly och hans byråkrater. Jag kan bara inte rösta på Vänsterpartiet i år. Och sosse är jag icke. Men snälla, inte kan jag lägga min röst på Alliansen..? Jag gjorde DN:s valtest och blev... vänsterpartist. Men vad ända in i andra sidan av blekfeta helvete, jag har ju gjort slut med Ohly - sa jag ju. Arghhh. Jag har aldrig varit så kluven som i år. Häromdan fick jag nästan panik när jag insåg att jag fann alla alternativ dåliga. Så jag gick och förtidsröstade för att ha det överstökat.
Och nu får jag äta upp alla häcklande ord om äckliga borgare. Vad är det för mening med att mussla? Den verklighetsflummande rödstrumpan är i år en ljusblå liberalslyna.
*
Man får ändra sig. Alltid. Fast här är min man och jag lite oense, han tycker att om man har fattat ett beslut så ska det stå fast. Det tycker inte jag.
SvaraRaderaUndrar om det inte är en fin egenskap att vara lite ambivalent? Jo, det tycker jag nog.
/Tjejen som aldrig lyckas bestämma sig helt.
Stort och smått: Hahaha. Bara du röstar på NÅNTING, så. Själv leker jag med tanken att gå och ändra min röst idag (vilket jag pinsamt nog inte förrän härom dan visste att man kunde). /Tjejen som brukar ha lätt att bestämma sig fort - lite för fort.
SvaraRaderaJag tycker att det är fantastiskt att man kan ändra sig och att det är en stor fördel att ha vänner med skilda politiska åsikter.
SvaraRaderaJag skulle dessutom vilja påstå att de flesta partier vill åstadkomma något bra men att alla ser olika vägar dit. Diskussioner som handlar om att alla som röstar blått är egoister och att alla som röstar rött är slöhögar som vill leva på bidrag leder ingenstans.
Jag är enormt tacksam för möjligheten att diskutera med vänner jag tycker om som väljer en annan väg. Det är givande och får mig att hela tiden ifrågasätta mitt eget val och således hoppas jag att mitt val blir mer genomtänkt.
Jag har velat fram och tillbaka som en vindflöje, men lyckades göra ett val. och ändra sig måste man få göra.
SvaraRaderaSå länge du inte röstat på SD tycker jag du gjort ett klokt val.
SvaraRaderaSjälv har jag fördelat gracerna och röstat på tre olika partier i de tre olika valen. Jag har inte ens varit trogen ett och samma block.
Jag tror att det är många som fladdrat i valet med valen. Jag har varit rödgrön, men i år..blå, röd och grön-hoppla hej.Just nu sitter jag lätt chockad och ser att SD ligger på 6,9%. DET är fan i mig en skam..
SvaraRaderaNu blev jag besviken, det måste jag erkänna. Men jag kan gilla dig ändå.
SvaraRaderaTycker definitivt att man har rätt att ändra sig. Det statiska är för mig en aspekt av fanatism och extremism... Säger klobopp-klobopp-saken i bröstet "nu är det nog dags att få in lite nya perspektiv"... då säger jag: "kör på - om ingenting annat får man fler nya lärdomar"!
SvaraRaderaAlla flickorna och RoSt: Ja, man får ändra sig. Men efteråt, under valnatten, ångrade jag mig igen. Jag kände mig som en riktig svikare och klobopp-klobopp saken i bröstet sade: "Vad har du gjort, människa?? Mig har du till vänster."
SvaraRadera