Jag: Gör de?
Jag drar mig till minnes det allra, allra första Alfred sa till min pojkvän. Det var inte "Hej". Det var inte "Vem fan är du, gubbe?". Nej, Alfred skärskådade den där långa, svartklädda farbrorn, kisade med ögonen och sa allvarligt: "Kan du stå på ett ben?"
Men den här gången hade Alfred en annan fråga till honom. De var ensamma i bilen, jag och Alma var inne och snabbhandlade, och Alfred ställde då sin fråga - den som han inte fick nåt riktigt svar på.
Alfred: Finns döda?
*
Kloka små varelser!
SvaraRaderaHej Elin.
SvaraRaderaFörsöker vänja mig vid det namnet. För mig är du Rana, fniss.
Dina två ungar är så goa. Vilka frågor....
Inte lätt svara på den. Men jag svarade så här på nästan samma fråga till grannbarnen här.
De undrade vart döda tar vägen när de dör, om de liksom finns på nått annat ställe.
Klart dem gör sa jag. De finns. I ditt hjärta.
Svaret dög tydligen.
Han brukar inte vilja vara med på bild, maken alltså. Så jag får lura honom lite ibland hihi.
Nu bär det snart iväg till Torsby. Marknad och nya godsaker på fik där.
Nu önskar jag dig en skön fredag med ungarna. Hoppas även helgen blir kanon.
Kramen från nabolandet.
Synnöve.
Klurig kille det där.
SvaraRadera...och där satt han på pottkanten antar jag!
SvaraRaderahaha så sött..Klart de finns!:) javisst blir man sugen..Jag har svept ihop en ny idag för och fira att det é Världens Bästa Fredag:)
SvaraRaderaVilken vacker kille...och vilka klockrena fågor han ställer!
SvaraRaderaEn ovanligt bra fråga!
SvaraRaderaStort och smått: Mycket.
SvaraRaderaSynnöve: Rana går bra. :-) Bra att du lyckades maken att visa nunan. Vi vill ju se honom. Med önskan om en fin helg till dig med.
Jörgen: Haha. Vem av dem? ;-)
Osloskånskan: Fullständigt.
Chili: Hoppas pajen blev smarrig.
Fighter: Mm. Tack! :-)
Lennart Pettersson: Ja.
Filosof i vardande... =)
SvaraRaderaKänner mig plötsligt väldigt nöjd med min enkla, svart-vita värld.
SvaraRaderaRoSt: Jorå.
SvaraRaderaZäta: Hahaha - den som jag av samma anledning kan avundas dig. ;-)