Det är nåt fascinerande med en unge som är lillgammal: allvarsamma vuxenfraser som framsägs med ljus, barnslig röst men med klockrent vuxentonfall. Alma verkade otroligt lillgammal när hon var mindre. Jag ser framför mig den treåringa flickan som med händerna i sidan teatersuckar: "Vilket liv man lever..!" och "Mamma, min lilla gumma. Vad ska vi göra med dig?". Jag drar mig också till minnes lille Axel, en väninnas son:
Axel (surmulet): Hejdå.
Jag: Ingen kram idag?
Axel: Du får ingen kram.
Jag: Okej, jag får stå ut.
Axel: Du får ingen kram... för... (exalterat) för här finns det bara pussar på lager!!
Axel (surmulet): Hejdå.
Jag: Ingen kram idag?
Axel: Du får ingen kram.
Jag: Okej, jag får stå ut.
Axel: Du får ingen kram... för... (exalterat) för här finns det bara pussar på lager!!
*
mmmmmmm så härligt sagt, härligt att vara här!!!
SvaraRaderamå väl sköning där, varmkram lotten
Jag tar gärna en puss istället om det är det som finns på lager. Goa, älskade ungar..
SvaraRaderaVad gjorde vi utan dom?
kramen.
Ungar är inte hindrade av fördomar och annat konstigt som hör vuxenvärlden till. Därför kan man få höra många klockrena kommentarer av barn.
SvaraRaderaTjoho - pussar på lager. Kan man beställa ett dussin.
SvaraRadera