onsdag 13 oktober 2010

Inte riktigt läge

Jag försöker vara en tillmötesgående morsa. Jag vill inte säga nej av slentrian. Men vissa önskningar är svårare än andra att uppfylla.

Alma (med hög röst på tåget): Mamma! Kan inte du föda fram en bebis? Kan du inte göra det nu genast, direkt i min hand?
   






*

15 kommentarer:

  1. Hahaha! Jag dör vad roligt!!!!

    SvaraRadera
  2. hahahaha va rolig hon är;)

    SvaraRadera
  3. HahahahahahaKan du inte göra det då???

    SvaraRadera
  4. Hahahaha! Helt underbart! Hahahaha.....

    SvaraRadera
  5. Underverk gör vi medan ni väntar. Mirakel tar lite längre tid!

    SvaraRadera
  6. Först tänkte jag: en sådan entusiasm bara måste belönas... Varpå jag, ganska slokörat, kände den där infernaliskt ranka blekheten... ;-)

    SvaraRadera
  7. Fast ibland kan det ju vara skönt att man i alla fall VET vad man ska svara ;)

    SvaraRadera
  8. Stort och smått: De tyckte de runt omkring också. ;-)
    Monica: Ibland får de till det, ungarna.
    Jörgen: Absolut. Vänta en sekund ba.
    Ting och tankar: Synd att inte kunna säga ja... ;-)
    Inga-britt: Just så skulle jag ha svarat!!
    RoSt: Precis. :-) Visst är det trist att vara vuxen, Hamlet?
    Freedomtravel: Just. Man behöver inte ens tänka efter.

    SvaraRadera
  9. De har höga krav de där små.;)

    SvaraRadera
  10. :-D Härligt med den tilltron till dig att kunna säga ja och svara på önskemål på en gång.

    SvaraRadera
  11. Hahaha- underbar liten dam du har!

    SvaraRadera
  12. Världskändis skulle du ju blivit om du klarat av det!!
    Min dotter kom jämt med bebisönskningar också i den åldern. Nu är det lillebror som beställer en bror - vem ska annars ha cykeln och jackan när dom blir för små för honom?

    Må så gott!

    SvaraRadera
  13. Monica (igen!): Jag kan ej kommentera hos dig, ej heller få fram din mejladress. Blogger som behagar skämta?
    Chrissan: Skyhöga och skamlösa. Vilket är kul.
    Singelmamman: Så får man se det.
    Tjillevipp: Jorå. :-)
    Cath: Totalt hutlösa.
    StrandviksVillan: Han är så generös, din lilla kille!

    SvaraRadera
  14. Trist? Emellanåt direkt deprimerande skulle jag vilja säga (öh, nåja, skriva)... ;)

    SvaraRadera