Jag var där med pojkvännen i somras. Det var min första tripp dit, och det var kärlek vid första ögonkastet: staden var så levande, fransyskorna så vackra, fransoserna så franska, ostarna så goda, vinet så rött. Fyra dagar i Paris och inte en enda fransk gök var snorkig. De kan möjligen ha flinat lite åt mitt "une bouteille vin du rouge bitte", men alla profetior om arroganta fransmän kom på skam. Det var bara att le och stamma fram några bakvända artigheter på deras vanvettigt vackert språk, så löste sig allt. Vi bodde på toppen av Montmatre, åt och drack gott, gled bara runt och kollade på folk och på konst. En ljuvlig resa på alla sätt.
Och så finns det liksom ett alldeles särskilt skäl att jag i skrivande stund längtar till Paris. Det är just där pojkvännen är nu...
 |
| Sacré-Cœur. |
 |
| I Paris får hundarna också gå på restaurang. |
 |
| Louvren. |
 |
| Där är hon... |
 |
| Notre Dame. |
 |
| Les jardins des Tuileries. Kolla in det rutinerade greppet om ungen! |
 |
| Ordlöst. |
*
Håller med dig om att Paris är städernas stad. Den har också för mig ett magiskt skimmer över sig. Alla sinnen får liksom sitt i den staden. Har en evig längtan dit som börjar redan när jag lämnar staden.
SvaraRaderaSista bilden - vilken känsla!
Elin'! - Det där var en fin bild av Dig och Din 'Pojkvän'! - Varför inte säga Dig och 'Din Man'?! - Ord behövs inte! - Bilden talar för sig själv!
SvaraRaderaIngabritt: Jag blev så glad över att jag tyckte så mycket om staden, eftersom det var min första resa dit. Pang sa det bara. :-)
SvaraRaderaMarianne: Tack. :-) Jag medger att "pojkvän" låter smått idiotiskt om en karl som knappast är en duvunge längre. Klart han är min man, men eftersom han inte är min make (eller ens sambo) så blir det så här.
Jag ska be mannen här hemma läsa ditt inlägg, han är säker på att de inte kan ett ord engelska och är snorkiga som fan! *suck* När jag tittade på Monalisa var det bara jag och mitt sällskap där :-)
SvaraRaderaJag vet inte vad det var för fel på mitt inlägg...? Tyckte att det var schysst uttryckt...ja, så som man uttrycker det när man inte kan uttrycka det bättre för att man inte kan hålla reda på detaljer som årtal osv...
SvaraRaderaParis har jag inte varit i sen jag var barn. Förutom på snabb genomresa med tågbyte, men det räknas väl inte?
Jag har hört att fransmännen är glada om de märker att man FÖRSÖKER prata franska. Att komma med engelska (eller ännu värre tyska) är ingen bra idé.
Med min knackiga skolfranska kommer jag nog inte långt.
Mmm, jag önskar att jag stack till Paris.. Bodde i Bryssel 7 månader 1,5 timmes bilfärd till Paris ungefär, men ändå åkte jag aldrig dit.. =/
SvaraRaderaMindre intelligent av mig ser ja nu hehe, men det kommer fler chanser =)
Jag hade nog väldig otur när jag var i Paris... för jag träffade bara på snorkiga fransoser. Stan i sig är fantastisk vacker, men tappade lite på sina snorkiga invånare.
SvaraRaderaJag kan annars rekommendera Rom! Aaaah, vilken stad! Vilken mat! Vilket vin! Och det skadar ju inte att det finns en del snyggare karlar där också! :-) Just det, inga snorkiga människor där inte och att de inte kunde engelska och jag inte italienska gjorde ingenting.
Åååå.. romantiskt!
SvaraRaderaNån gång ska jag också åka dit...
vill också!
SvaraRaderaFru Venus: Haha. Han har rätt i att de inte kan engelska. Men de blir så glada när man misshandlar deras språk - och sen kör man så det ryker. Kom ihåg: leeeee.
SvaraRaderaElle: Det måste vara jag som misstolkade dina snälla spydigheter (i ditt inlägg)! ;-)
Madelene: Hahaha! Jarå, det kommer fler chanser.
Cath: Kan du möjligtvis vara så att du vägrade säga "bon jour"? ;-) Ärligt talat känner jag likadant för Rom och romare som du tydligen gör för Paris och parisare. Jag har varit i Rom en enda gång och har ingen längtan tillbaka. Ingen alls.
Tant Björn: Mais oui! Gör det. :-)
Suzan: Så fort du har käkat upp det där thai-käket! ;-)
SvaraRaderaHär är en gris, som aldrig varit i Paris! Men det är nog en upplevelse. Jag är fascinerad av stora städer, men jag skulle inte vilja bo i en sån.
SvaraRaderaNew York står högst på min önskelista. Det måste vara enormt att sitta i en öppen sightseeingbuss och glida fram mellan skyskraporna.
Japp du hade rätt hon fick vänta ett bra tag innan det blev mys men de ser ju bra ut på bild, de unga tu...
SvaraRaderaMen du har inte behövt vänta ser jag, här är det mys i kubik eller åtminstonde överallt...
Kramis!
<;D
jag har en känsla av att det var själva förälskelsen som gjorde susen - hade du varit där ensam - dvs utan en man som du var och är förälskad i och som i sin tur verkar vara minst lika förälskad i dej - så kanske inte paris hade varit så fantastiskt - jag vet inte - jag bara gissar - men antagligen gillar du det franska språket - och att gilla språket i det land - i den stad - där man gör ett besök - det underlättar - för att inte säga berikar en hel del - jag har en gång i mitt liv varit i paris - det var i maj år 1978 - för mej var paris ingen fantastisk upplevelse - trots att jag inte var ensam där på genomresa - vad jag kommer ihåg - mer än att jag såg triumfbågen - var att dom på radion - den franska - talade om mats willandääär - alltså den svenske tenisspelaren som då vid den tiden var framgångsrik - tänk att just mats willlandäääär är det jag mest kommer ihåg från mitt parisbesök - jag har aldrig träffat honom mats wilander - och jag är inte speciellt intresserad av tennis - men just det lite lustiga uttalet av wilander fick mej att reagera - och detta uttal av tennisspelarens namn har för evigt fastnat i mitt minne...! - ps: Elin! - Tack för din kommentar på min blogg idag! - p3 är verkligen ett babbelprogram - för mkt unga människor - och det enda jag lyssnar på på p3 är just 'moraltestet' - inget annat... (har just googlat mats wilander: född 1964!!! - han var då - år 1978 - endast 14 år??? - och jag som har ett så starkt minne av willandääär - kan han ha haft en äldre släkting som det talades om i fransk radio???) (= en typisk 'marianne johansson kommentar' - USCH!!!)
SvaraRaderaLyckost som faktiskt varit där redan... 1-0 till dig ;)
SvaraRaderaSjälv sitter jag och funderar på att boka ett par (japp, bara mannen och jag) biljetter till Stockholm.
Jättesöt bild på er båda, förresten :)
Paris. Så roligt. Ni verkar haft en fin resa.
SvaraRaderaEn fråga: "Perfekyion är en fiende" Får jag låna bilden?
Ha det gott. Kram.
PERFEKTION menar jag. =)
SvaraRaderaStalka Valka - nu ser jag. Ni har ju "äktenskapstycke" du och din kille.
SvaraRaderaConny: Gris i Paris eller Pork i New York. :-) Jag känner som du: härligt att vara i en storstad några dagar, men jag skulle inte palla med att bo i en permanent.
SvaraRaderaHexis: Ja, de var jättestiliga, de unga tu på din bild. Jag gillar hennes klänning skarpt.
Marianne: Du har naturligtvis rätt. :-) Är man lycklig tycker man att alla människor är vänliga och underbara. Ang. Wilandääär. Jag vet inte heller nånting om tennis, men slog inte han igenom som extremt ung?
StrandviksVillan: Ja. Åk, bara åk!
Stockholm i mitt hjärta
Låt mig besjunga dig nu
Åldrad i ungdomlig grönska
Öarnas stad, det är du
Av städer jag känner i världen
Är du den stad som fått allt
Genom Mälarens kärlek till havet
En blandning av sött och salt
ToT: Det går så bra. :-) Det är den härliga Irene på IRMAS UTHUS (http://irmasuthus.blogspot.com/) som har textat mitt personliga valspråk så där snyggt.
Ingabritt: Puss för det. Samma färger, tror jag. :-D
Kommer osökt att tänka på det som jag berättade om i somras om du minns, om när vi bodde i den där kyffiga ettan hos snyggtyskens bästa kompis. Jag fick nästan lunginflammation av kylan som gick igenom märg och ben, han tyckte att jag var gnällig och släpade mig till versaille fast jag bara ville ligga kvar i sängen. Varje gång jag gick ut trampade jag i hundbajs. Till slut avskydde jag dem, både honom och hans kompis och hela Paris. Jag snörvlade fram missnöjda kväden om hur synd det var om mig, jag fick ögoninflammation och ville enbart dricka rött vin och äta Pain au Chocolat från det lokala boulangeriet. Sedan började det snöa. "April in Paris", jo hejsan... Varför vill man ändå tillbaka dit, igen och igen? För det vill man! Visst är det coolt...?
SvaraRaderaJättekjam:
Annette
Floras Kulle: Amen HEY baby, har jag saknat dig? Ja, det har har jag. Har ni köpt ett hus till och startat västra Sveriges största Vintage Store och blivit champagnefrukostkändisar och producerat tre barn till?? Hahaha, jo, jag minns din kärlekshistora... ähum... med Paris. Jag minns också att parisarna fick svabba av hela Sacré-Cœur sen ni hade varit där!!! Puss.
SvaraRaderaJo då, jag försökte mig på lite franska! Franskakunskaperna är väldigt begränsade... och uttalet ännu sämre ("parleeee vou angläää?"). De tyckte väl att jag misshandlade deras språk och skulle behandlas därefter.
SvaraRaderaNääää - städernas stad är New York! :-)
Parle voux france?
SvaraRaderaStavas det så?
Har aldrig varit i Frankrike eller Paris, men vill dit.
Men gubben är lite knas tror jag.
Han tror precis som Fru Venus make att de inte pratar engelska där, äter grodlår och är snorkiga...
Varför har vi den tanken?
Sista bilden på dig och din kjæreste gillade jag verkligen. Bilden sa allt.
Nu ska jag ut och baka. Matbröd. Skönt att kunna starta ugnen oxå. Lite värmen.
Så blir det att jaga bort mössen i skåpen...
De är här och käkar råttgift...
Annars blir det invasjon.
Ha det gott i snöyran goe Elin.
Kram Synnöve.
Cath: Haha - såklart! Du och New York är synonymt för mig. :-D Varit nåt på Starbucks på sistone..?
SvaraRaderaSynnöve: Hehe. Jaså, din gubbe är lika skeptisk som Fru Venus gubbe. Då säger jag till dig som jag sa till henne: Visst käkar de grodor och vägrar tala engelska. Men de blir så glada när man visar sin goda vilja. Ett litet "Bon jour" och sen kan man bara le och nicka åt resten och se vad som händer. Kan bli hur spännande som helst! :-D "Parlez-vous français?" stavas precis som du skrev. ;-)
Starbucks... I wish! :-) Men jag brukar trösta mig med att dricka fusklatte här hemma i min Starbucks-mugg! :-)
SvaraRadera