För att säga det rätt ut: jag har det ganska bra.
*
torsdag 28 oktober 2010
Vardagsrealism
Det känns helt rätt att på kvällen planka in på områdets förskola med två små pluttar. Det är liiite för sent och egentligen hög tid för pyjamas och lilla tandborsten. Det är lerigt, det är mörkt och det är kallt. Det är höst och vardag och förort, och jag är en ensamstående småbarnsmorsa som står och huttrar i för tunna kläder (varför går man ut i regnet i klänning och strumpbyxor?). Jag fotar mina glada barn med en nerstänkt mobil. Det känns som om jag är med i en film. Leran och hela tillvarons totala brist på lyx känns mer än uthärdlig. Den känns helt klockren.
För att säga det rätt ut: jag har det ganska bra.
*
För att säga det rätt ut: jag har det ganska bra.
*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mysigt!
SvaraRaderaNi verkar fånga dagen bra! :)
Klockrent! : )
SvaraRaderaDet är verkligen att ta tillvara på vardagens glädje! Jag gillar också vattenpölar :-)
SvaraRaderaHelt underbart, precis så man ska göra och precis de stunderna är det barnen kommer att minnas. Jag kommer ihpg mina tokstunder när jag var liten mer än självaste födelsedagarna.
SvaraRaderaJamen, det där ju livet! Som det är då och då.
SvaraRaderaSurrealism i vardagen. Klart att du har det bra med dina barn! Varje dag på fötter är en bra dag.
SvaraRaderaHärligt!!
SvaraRaderaLera och glada barn...då kan man frysa lite!
Känns bekant och avlägset - men njut nu, den här tiden kommer aldrig tillbaka :-)
SvaraRaderaVärme - väder och årstid till trots... =)
SvaraRaderaChrissan: Och kvällen. :-)
SvaraRaderaStort o smått: Jag tyckte det.
Singelmamman: Mmm, torr kan man vara en annan gång.
Rut-Knut-Tjut: Det lilla i det stora. :-)
Lennart: Ja, och det blir så påtagligt ibland.
Ingabritt: Just så! :-D
Cajsas Faster: Ja, lätt.
Fru Venus: Precis, man kan lika gärna glorifiera leran redan nu istället för att vänta med att göra det till dess småbarnsåren är förbi. Känns ovanligt smart på nåt sätt. ;-)
RoSt: Spot on, kuz.